{"id":3757,"date":"2021-06-14T23:43:46","date_gmt":"2021-06-14T20:43:46","guid":{"rendered":"https:\/\/ruususeura.fi\/distansbesok-i-tradgardar\/"},"modified":"2021-06-14T23:44:31","modified_gmt":"2021-06-14T20:44:31","slug":"distansbesok-i-tradgardar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/distansbesok-i-tradgardar\/","title":{"rendered":"Distansbes\u00f6k i tr\u00e4dg\u00e5rdar"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Text: Maila Klemettinen<\/strong><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning M\u00e4rtha Vesterback<\/p>\n

Jag lyssnade senaste sommar p\u00e5 en ljudbok, \u201dTjechovs brev fr\u00e5n \u00e5ren 1899 \u2013 1904\u201d. Brevet till Olga Knipper 14 september 1900 fick mig att stanna upp: \u201dAv de sjuttio rosor som jag planterade f\u00f6rra h\u00f6sten \u00e4r det endast tre som inte har b\u00f6rjat v\u00e4xa\u201d. Inspirerad av det h\u00e4r b\u00f6rjade jag s\u00f6ka p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r att ta reda p\u00e5 mer om rosor som Tjechov planterat och om hur hans tr\u00e4dg\u00e5rd ser ut nu. F\u00f6rg\u00e4ves. Och sen, i Rosenbladet 4\/2020, fanns en artikel, \u00f6versatt fr\u00e5n Svenska Rosenbladet; \u201dAnton Tjechov (1860 \u2013 1904) och hans rosor\u201d, som ber\u00e4ttade om rosorna i hans tr\u00e4dg\u00e5rd p\u00e5 Krim!<\/p>\n

Vi skall ju minska p\u00e5 v\u00e5rt resande nu p\u00e5 grund av coronapandemin, men vi kan \u00e4nd\u00e5 bekanta oss med olika tr\u00e4dg\u00e5rdar med hj\u00e4lp av b\u00f6cker och filmer. M\u00e5nga k\u00e4nda bildkonstn\u00e4rer och f\u00f6rfattare har haft ett n\u00e4ra, rentav passionerat f\u00f6rh\u00e5llande till tr\u00e4dg\u00e5rd och v\u00e4xter. Deras tr\u00e4dg\u00e5rdar och \u00f6verhuvudtaget olika slags tr\u00e4dg\u00e5rdar har alltid fascinerat mig. Jag har ocks\u00e5 en hel del b\u00f6cker som presenterar tr\u00e4dg\u00e5rdar som \u00e4gts av konstn\u00e4rer p\u00e5 olika omr\u00e5den. Jag har ingalunda l\u00e4st alla fr\u00e5n p\u00e4rm till p\u00e4rm! En del har jag bara bl\u00e4ddrat i och en del v\u00e4ntar \u00e4nnu p\u00e5 att jag skall f\u00f6rdjupa mig i dem med stor iver. N\u00e5gra b\u00f6cker \u00e5terv\u00e4nder jag till om och om igen n\u00e4r jag \u00e4r p\u00e5 jakt efter id\u00e9er eller bara vill vandra omkring i en underbar tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

H\u00e4r kommer nu n\u00e5gra tips p\u00e5 b\u00f6cker och filmer f\u00f6r distansbes\u00f6k.<\/p>\n

Claude Monets tr\u00e4dg\u00e5rd i Giverny n\u00e4ra Paris torde vara en av v\u00e4rldens mest ber\u00f6mda tr\u00e4dg\u00e5rdar. I tr\u00e4dg\u00e5rden fanns st\u00e4ndigt motiv att m\u00e5la, och den var en outt\u00f6mlig inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r honom. Monet (1840 \u2013 1926) planerade rabatterna och valde med stor noggrannhet v\u00e4xterna till sin tr\u00e4dg\u00e5rd. I det praktiska arbetet hade han f\u00f6rst\u00e5s flera tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare till sin hj\u00e4lp.<\/p>\n

Monet\u00b4s Water Lilies<\/b> (Vivian Russel & Frances Lincoln, Limited 1998, 2011)<\/p>\n

Monets tr\u00e4dg\u00e5rd. De fyra \u00e5rstiderna i Giverny<\/b> (Vivian Russel, torde vara sluts\u00e5ld p\u00e5 svenska. WSOY p\u00e5 finska 2004)<\/p>\n

Monet\u00b4s Passion, Ideas, Inspiration & Insights from the Painter\u00b4s Gardens<\/b> (Elisabeth Murray, Pomegranate Europe Ltd., 2010)<\/p>\n

Linn\u00e9a i m\u00e5larens tr\u00e4dg\u00e5rd<\/b> (Christina Bj\u00f6rk, Rab\u00e9n&Sj\u00f6gren, 2015). En helt bed\u00e5rande barnbok.<\/p>\n

Barnboksillustrat\u00f6ren Tasha Tudors (1915 \u2013 2008) tr\u00e4dg\u00e5rd finns i New England, USA. Boken Tasha Tudor\u00b4s Garden <\/b>(Tovah Martin, Houghton Mifflin Company 1994) f\u00e5r en att dr\u00f6mma sig tillbaka till en f\u00f6rg\u00e5ngen och avstressad, sagolik v\u00e4rld. Sluts\u00e5ld p\u00e5 svenska, Tasha Tudors tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

Karin och Carl Larssons hem, familj och tr\u00e4dg\u00e5rd i Sundborn, Dalarna i Sverige har st\u00e5tt modell f\u00f6r otaliga Carl Larsson-m\u00e5lningar. Boken I min tr\u00e4dg\u00e5rd vill jag vara Karin. En praktisk tr\u00e4dg\u00e5rdsber\u00e4ttelse fr\u00e5n Sundborn<\/b> (Elisabeth Svalin Gunnarsson, Bonnier Fakta 2017) presenterar detaljerat sk\u00f6tsel av b\u00e5de v\u00e4xter och tr\u00e4dg\u00e5rd, val av v\u00e4xter samt tr\u00e4dg\u00e5rdskonstruktioner med Karin Larssons \u00f6gon.<\/p>\n

Derek Jarmans tr\u00e4dg\u00e5rd<\/b> (Thames & Hudson, 1995, p\u00e5 svenska 1996) handlar om filmregiss\u00f6r Derek Jarmans (1942 \u2013 1994) tr\u00e4dg\u00e5rd i Dungeness i Kent i s\u00f6dra England. Hans tr\u00e4dg\u00e5rd \u00e4r uppbyggd p\u00e5 en grussl\u00e4tt, helt platt, utan tr\u00e4d. Glest utplacerade v\u00e4xter och drivved bildar tillsammans med upphittade f\u00f6rem\u00e5l en enast\u00e5ende och effektfull skulpturtr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

Den popul\u00e4ra och omhuldade barnboksf\u00f6rfattaren och konstn\u00e4ren Beatrix Potter (1866 \u2013 1943) k\u00f6pte i b\u00f6rjan av 1900-talet Hill Top Farm som ligger i Lake District i England. Hon flyttade dit fr\u00e5n London och b\u00f6rjade restaurera g\u00e5rden och byggnaderna och byggde ocks\u00e5 upp en tr\u00e4dg\u00e5rd som i hennes f\u00f6rfattararbete var en st\u00e4ndig k\u00e4lla till inspiration. Hennes b\u00f6cker blev v\u00e4rldssucc\u00e9er och senare k\u00f6pte hon flera andra g\u00e5rdar f\u00f6r inkomsterna fr\u00e5n sina b\u00f6cker, tillsammans ungef\u00e4r 1600 hektar. Hon testamenterade allt via National Trust som naturskyddsomr\u00e5den till alla medborgare. Boken Beatrix Potter\u00b4s Gardening Life<\/b> (Martha McDowell, Timber Press 2014) ber\u00e4ttar i huvudsak om tr\u00e4dg\u00e5rden, v\u00e4xterna och platserna p\u00e5 Top Hill Farm, hennes inspirationsk\u00e4llor.<\/p>\n

Systrarna Stephen fr\u00e5n England, mera k\u00e4nda som Virginia Woolf (1882 \u2013 1941), f\u00f6rfattare, kritiker och feminist samt Vanessa Bell (1879 \u2013 1961), konstn\u00e4r och designer, var b\u00e5da centrala medlemmar i Bloomsbury-gruppen. Gruppen verkade i b\u00f6rjan av 1900-talet och i den ingick f\u00f6rfattare, konstn\u00e4rer, filosofer och intellektuella. En av gruppens viktigaste uppgifter var att st\u00f6da unga konstn\u00e4rer. Arbetena som gruppens konstn\u00e4rer \u00e5stadkom beskrevs som Bloomsbury Style. Typiskt f\u00f6r stilen var att \u201dallt\u201d dekorerades: v\u00e4ggar, golv, d\u00f6rrar, m\u00f6bler, till och med lampor. Stilen blev popul\u00e4r fr\u00e5n och med 1916.<\/p>\n

Virginia Woolfs tr\u00e4dg\u00e5rd. Historien om tr\u00e4dg\u00e5rden vid Monk\u00b4s House<\/b> (Caroline Zoob, Jacqui Small LLP 2013 \u2013 p\u00e5 svenska Westander f\u00f6rlag, 2020) presenterar f\u00f6rfattaren Virgina Woolfs och redakt\u00f6ren Leonard Woolfs (1880 \u2013 1969) hem, Monk\u00b4s House, och dess tr\u00e4dg\u00e5rd i Sussex, England.<\/p>\n

Charleston, hem och tr\u00e4dg\u00e5rd i Bloomsburygruppens anda <\/b>(Quentin Bell & Virginia Nicholson, Frances Lincoln Limited 1997, 2004 \u2013 p\u00e5 svenska Westander f\u00f6rlag, 2020) presenterar \u00e5 sin sida Vanessa Bells och Clive Bells hem i Sussex i Bloomsbury-anda.<\/p>\n

F\u00f6rfattarens tr\u00e4dg\u00e5rd. Brittiska f\u00f6rfattares inspirerande tr\u00e4dg\u00e5rdar<\/b> (Jackie Bennett, Frances Lincoln Limited, 2014 \u2013 p\u00e5 svenska Westander f\u00f6rlag, 2020) presenterar kort bland andra f\u00f6ljande engelska f\u00f6rfattares boendemilj\u00f6er och tr\u00e4dg\u00e5rdar: Jane Austen, Rupert Brooke, Agatha Christie, Roald Dahl, Charles Dickens, George Bernard Shaw, Walter Scott, Rudyard Kipling.<\/p>\n

One Writer\u00b4s Garden. Eudora Welty\u00b4s Home Place<\/b> (Susan Haltom and Jane RoyBrown, University Press of Missisippi Jackson, 2011) \u00e4r en ber\u00e4ttelse om hur den amerikanska f\u00f6rfattaren och fotografen Eudora Weltys (1909 \u2013 2001) hemtr\u00e4dg\u00e5rd i Jackson, Missisippi, v\u00e4xte fram.<\/p>\n

Dr\u00f6mmarnas lustg\u00e5rd. Fredrika Runebergs blomstrande oas och<\/b> nyttotr\u00e4dg\u00e5rd<\/b> (Borg\u00e5 museif\u00f6renings publikationer, nummer 10, 2015) \u00e4r en sympatisk bok om Fredrika Runebergs, hustru till f\u00f6rfattaren och nationalskalden Johan Ludvig Runeberg, tr\u00e4dg\u00e5rd och krukv\u00e4xter.<\/p>\n

Suviranta. Eero ja Saimi J\u00e4rnefeltin ateljeekoti <\/b>(red. Liisa Steffa, Maahenki 2017). En beskrivning av ett atelj\u00e9hem, dess historia, tr\u00e4dg\u00e5rd och tr\u00e4dg\u00e5rdens v\u00e4xter.<\/p>\n

I min bokhylla finns bland annat den evigt h\u00e4rliga Tuoksujen Puutarha <\/b>av Eeva Ruoff omgiven av ros-, pion- och perennab\u00f6cker, tr\u00e4dg\u00e5rdsguider och b\u00f6cker som beskriver inhemska tr\u00e4dg\u00e5rdar. Men ocks\u00e5 f\u00f6ljande b\u00f6cker som ser p\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsplanering fr\u00e5n olika synvinklar.<\/b><\/p>\n

Shakertr\u00e4dg\u00e5rden. Sk\u00f6nhet och funktion <\/b>(Stephanie Donaldson, David and Charles, 2000 \u2013 sluts\u00e5ld p\u00e5 svenska). De troende Shaker-samfunden i Nordamerika fr\u00e5n 1760-talet hade en livsstil som betonade grupptillh\u00f6righet, enkelhet, j\u00e4mlikhet \u2013 ocks\u00e5 mellan k\u00f6nen \u2013 och pacifism. M\u00e4n och kvinnor bodde sida vid sida, men \u00e4ktenskap var inte till\u00e5tet. S\u00e5dana fungerande och vackra sj\u00e4lvhush\u00e5llande samfund fanns fr\u00e4mst i Massachusetts, Connecticut, New Hampshire och i Maine. P\u00e5 1920-talet fanns endast tolv kvar och 2019 endast en grupp. Deras byggnader och inredning samt nyttof\u00f6rem\u00e5lens utformning var enkla och vackra, man talar om Shaker-stilen. Odling och tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel i de h\u00e4r byarna f\u00f6ljde samma principer, och allt, likas\u00e5 boskapssk\u00f6tseln, var i synnerligen h\u00f6g grad naturenligt. Shakers odlade ocks\u00e5 \u00f6rter f\u00f6r medicinska \u00e4ndam\u00e5l och samlade fr\u00f6n till f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar. En vision i Ockelbo<\/b> (Lars Krantz, Norstedts Stockholm 2010), som presenterar det tr\u00e4dg\u00e5rdskomplex som Lars Krantz (1954 – ) skapat i Ockelbo. B\u00e5de nytto- och blomstertr\u00e4dg\u00e5rdarna odlas biologiskt. Lokalgruppen i Helsingfors bes\u00f6kte Wij Tr\u00e4dg\u00e5rdar sommaren 2017. M\u00e5nga k\u00e4nner s\u00e4kert ocks\u00e5 till Rosendals tr\u00e4dg\u00e5rd som Lars Krantz planerat. Den h\u00f6r alltid till mina resm\u00e5l i Stockholm, alla \u00e5rstider.<\/p>\n

Planting. A New Perspective <\/b>(Piet Oudolf & Noel Kingsbury. timber Press inc., 2013) \u00e4r en st\u00e5tlig och inspirerande bok om tr\u00e4dg\u00e5rdar d\u00e4r olika perenner, gr\u00e4s och blommor tillsammans bildar en harmonisk helhet. Boken handlar om Piet Oudolfs, hemmah\u00f6rande i Nederl\u00e4nderna, (1944 – ) planeringsprinciper, hans val av v\u00e4xter och f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rverkligade tr\u00e4dg\u00e5rdar. En av de mest k\u00e4nda av hans tr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r \u201dHigh Line\u201d i New York, 2009. I Enk\u00f6ping finns \u201dDr\u00f6mparken\u201d fr\u00e5n 1996 och i Stockholm \u201dSk\u00e4rholmen\u201d fr\u00e5n 2011, och vi i lokalgruppen i Helsingfors bes\u00f6kte b\u00e5da p\u00e5 v\u00e5r resa sommaren 2017.<\/p>\n

The Gardens of Gertrude Jekyll<\/b> (Richard Bisgrove, Frances Lincoln Limited, 1992). Gertrud Jekyll var tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitekt fr\u00e5n England som lyfte fram den naturenliga tr\u00e4dg\u00e5rden i rampljuset. Hon studerade f\u00f6rst m\u00e5larkonst, men p\u00e5 grund av en allt svagare syn b\u00f6rjade hon intressera sig f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdskonst. Flera av de tr\u00e4dg\u00e5rdar hon planerade har tyv\u00e4rr g\u00e5tt f\u00f6rlorade, men n\u00e5gra har restaurerats. I boken presenteras tr\u00e4dg\u00e5rdar hon planerat, bland andra rostr\u00e4dg\u00e5rdarna Little Aston n\u00e4ra Birmingham och Sandbourne i Worcestershire.<\/p>\n

Kysyk\u00e4\u00e4 Essilt\u00e4. Elisabeth Kochin puutarhat <\/b>(Maahenki OY, 2015). Elisabeth Koch (1891 \u2013 1982) verkade bland annat som tr\u00e4dg\u00e5rdskonsulent i Helsingfors och planerade hundratals egnahemstr\u00e4dg\u00e5rdar, tiotals h\u00f6ghustr\u00e4dg\u00e5rdar, sju kolonitr\u00e4dg\u00e5rdar och publicerade dessutom artiklar och b\u00f6cker om tr\u00e4dg\u00e5rdsplanering. Boken ber\u00e4ttar om Essis livsfaser och beskriver tr\u00e4dg\u00e5rdsplanering och v\u00e4xtval p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt.<\/p>\n

I TV finns det m\u00e5nga tr\u00e4dg\u00e5rdsprogram att v\u00e4lja mellan. Jag f\u00f6ljer dem slumpm\u00e4ssigt. Alldeles nyligen uppt\u00e4ckte jag Youtube, jag borde ha hittat dit redan i h\u00f6stas. Med olika s\u00f6kord, tr\u00e4dg\u00e5rdar eller namn, f\u00e5r man otaliga tr\u00e4ffar. Monet\u00b4s garden, Sissinghurst, Japanese Garden, Moorish Garden, Medieval Garden<\/b>…<\/p>\n

Highgrove, Alan meets Prince Charles<\/b>, 58 min.<\/p>\n

Rose gardens: Le Jardin Secret<\/b> 2020, 25 min \/ Growing Good Roses<\/b>, 55 min.<\/p>\n

Garden(s): English Cottage and Country Gardens 44 min \/ Great Gardens of England, 60 min \/ Grat British Garden Revial, series \/ The Gourmet Garden, 59 min \/ Small Town Gardens, 29 min \/ The Artistic Garden, 59 min \/ The Gardeners\u00b4s Year, Early Spring, Late Spring series (Alan Titchmarsh)<\/b><\/p>\n

National Trust administrerar och uppr\u00e4tth\u00e5ller m\u00e5nga herrg\u00e5rdar i Storbritannien, b\u00e5de parker och tr\u00e4dg\u00e5rdar. Det l\u00f6senordet ger ocks\u00e5 m\u00e5nga intressanta tr\u00e4ffar.<\/p>\n

Ja, och filmerna Rosemary and Thyme! Serien visades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan i TV. Sj\u00e4lv k\u00f6pte jag hela DVD-paketet, eftersom jag var s\u00e4ngliggande som konvalescent en tid. De i sj\u00e4lva verket schematiska mordg\u00e5torna utan \u00f6verraskningar sker alltid i olika tr\u00e4dg\u00e5rdar i England och vid Medelhavskusten. Noggrant valda inspelningsplatser: tr\u00e4dg\u00e5rdar, boendemilj\u00f6er, inredning i pubar och hus med blommiga tapeter, blombuketter och till och med blommiga lakan orkar man bli glad \u00e5t om och om igen! Verkligt trygga filmer f\u00f6r en tr\u00e4dg\u00e5rds\u00e4lskare!<\/p>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Maila Klemettinen \u00d6vers\u00e4ttning M\u00e4rtha Vesterback Jag lyssnade senaste sommar p\u00e5 en ljudbok, \u201dTjechovs brev fr\u00e5n \u00e5ren 1899 \u2013 1904\u201d. Brevet till Olga Knipper 14 september 1900 fick mig att stanna upp: \u201dAv de sjuttio rosor som jag planterade f\u00f6rra h\u00f6sten \u00e4r det endast tre som inte har b\u00f6rjat v\u00e4xa\u201d. Inspirerad av det h\u00e4r b\u00f6rjade […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-3757","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arskalender"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3757","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3757"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3757\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3758,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3757\/revisions\/3758"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3757"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3757"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ruususeura.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3757"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}