Herttoniemen Helena 2009

2009 ’Herttoniemi’, ’Herttonäs Helena’

Blanda-gruppen

Den här korsningen av kanadensisk ros hittades i början av 1970-talet nära Hertonäs gård i Helsingfors. Rosen har efter upphittaren även kallats ’Hertonäs Helena’. ’Herttoniemi’ växer till en 1,5-2m hög buske.

Rotskott bildas rikligt. Blommorna är 6-7cm i diameter flerdubbla, blekt rosa och doftande. På hösten får busken en lysande orangeröd höstfärg och runda röda små nypon. Zon I-V

Iitin Tiltu 2008

2008 ’Iitin Tiltu’

En korsning av en Gallica(Valamo?) och en rugosa.

‘Iitin Tiltu’ hittades före andra världskriget i Iitis kyrkby. Den har fått namn efter Hiski Salomaas sång. ’Iitin Tiltu’ växer till en ståtlig över 2m hög och bred buske.

Rotskott bildas i någon mån. Liksom Valamorosen har foderbladen en hel kant framåt. Den rikliga och långdragna blomningen kan börja redan i juni. Blommorna är enkla, stora 10-12cm i diameter, klarröda med rätt stark doft. Tack vare arvet från Rugosa kan ’Iitin Tiltu’ återblomma på hösten. Päronformade nypon bildas i någon mån. Zon I-V

Papula 2007

2007 ’Papula’

Spinosissima gruppen.

Rosen har fått sitt namn efter Papula gård nära Viborg dit den hämtats från norra Tyskland på 1860-talet.

’Papula’ bildar en 1,5 m hög tät buske med rikligt småtaggar på rödbruna stammar. Det bildas rikligt rotskott. Den rikliga blomningen börjar i slutet av juni. Blomman med diameter 5-6cm är löst fylld, blekt rosa och bleknar till nästan vit. Doften är stark. Det bildas rikligt mörkt rödbruna runda, kala nypon. Zon I-VI

Pohjolan Kuningatar 2006

2006 ’Nordens Drottning’, ’Kaiserin des Norden’

Ryssland, ca. 1870.

R. davurica × någon rugosasort.

’Nordens Drottning’ kommer från St Petersburgs botaniska trädgård. Från 1860-talet odlade man där under ledning av E.A. von Regel plantor från frön som botanikern Maximoviczin skickat från Japan. Till Finland har ’Nordens Drottning’ hämtats senast i början av 1900-talet.

’Nordens Drottning’ växer till en 1,5-2m hög tät upprätt buske. De ljusgröna småbladen är spetsiga. Rotskott bildas rikligt. Blomningen börjar i månadsskiftet juni-juli. Blommorna är löst fyllda ca 7-8 cm i diameter, mörkt röda, starkt doftande. Återblommar måttligt under resen av sommaren till hösten. Bildar vanligen inga nypon. Zon I-VII

Mustialanruusu 2005

2005 ’Minette’, Mustialarosen

Vibert, Frankrike 1819

Förädlaren klassificerade rosen som en centifolia. Ibland klassificeras ’Minette’ som en kyrkogårdsros, i Finland som en Alba ros. Namnet Mustialarosen har den fått från Mustiala lantbruksanstalt i Tammela, där man förökade rosen i plantodlingen i början av 1900-talet. I södra och mellersta Finland är rosen rätt vanlig, då den har bevarats i många gamla trädgårdar. ’Minette’ bildar en ca 1,5 m hög buske med få taggar. Rotskott bildas rikligt så rosen är lätt att föröka från dem. Småbladen är ljusgröna rätt stora med rundad spets. Blomningen är bäst i juli. Vid regnigt väder ruttnar knopparna. Blommorna är medelstora 7-8 cm i diameter, flerdubbla blekrosa och bleknar ytterligare när de åldras. Doften god. Bildar enstaka nypon. Zon I-V

Karjalanruusu 2004

2004 Karelarrosen

Karelarrosen har ett stort utbredningsområde: i det nordliga barrskogsbältet från Sveriges östra delar på den norra hemisfären till Kanadas östra delar. I Finland är karelarrosen allmän i norra Savolax till Karelen. Upprätt växande buske ca 1,5 m, tätt med taggar.

Breder ut sig till taggiga snår med rikligt rotskott. Karelarrosen blommar tidigt, till och med i slutet av maj. De små blommorna är kraftigt rosafärgade. På hösten pryder långsmala röda nypon och en rödviolett bladfärg busken. Zon I-VII

Matti Hesperia 2003

2003 ’Matti Hesperia’

Harisonii-gruppen

Rosen hittades i Hesperiaparken i Helsingfors där man under stadsträdgårdsmästaren Bengt Schalins tid år 1949 hade planterat sorten ’Ormiston Roy’ (R. pimpinellifolia × xanthina), som ’Matti Hesperia’ påminner om.

”Matti” bildar en upprätt 1-1,5 m hög taggig buske som bildar rikligt rotskott. De enkla blommorna är 6-7cm i diameter, citrongula och har en mild doft. Nyponen är plattrunda, svarta med borst. Zon I-IV

Juhannusmorsian 2002

2002 ’Juhannusmorsian’, ’Midsommarbruden’

Spinosissima gruppen

Man vet att rosen funnits i Elimäki kyrkoby sedan 1954. Dit hade den hämtats från Kurhila by i Asikkala. Pimpinellaforskaren Aila Korhonen ansåg att det var fråga om rosen ’Lismore’.

’Juhannusmorsian’ blir en 1,5-1,8 m hög upprätt buske som bildar rikligt med rotskott. På stammarnas nedre delar finns rikligt med nål-lika och bredbasiga taggar. Högre upp i kronan finns färre taggar. Blomningen börjar i slutet av juni. Den halvfyllda blomman är blekrosa och bleknar ytterligare när den blir äldre. Kronbladen med indentationer i kanten är 15-18. Doften är stark. efter blomningen bildas rikligt kala flatrunda nypon. Zon I-VII

Onni 2001

2001 ’Onni’

’Onni’ hittades i Rovaniemi på 1950-talet. En gårdfarihandlare hade sålt den som en midsommarros till en privat gård.

’Onni’ blir en 1,5-1,8 m hög buske. de nedre delarna av stammarna har taggar medan de övre grenarna är nästan taggfria. Det bildas måttligt med rotskott. Blomman är löst fylld ca 5 cm i diameter, blekrosa. Blomning från månadsskiftet juni-juli ca 4 veckor. Det bildas måttligt avlånga orangeröda nypon. På basen av DNA-analyser finns det ’rosa majalis’ i arvsmassan, vilket skulle förklara härdigheten. Zon I-VI.

 

kempeleenruusu 2000

2000 ’Kempeleen Kaunotar’,

Den härdiga ’Kempeleen Kaunotar’ blir en 2-3m hög styvt upprätt buske med obetydligt taggar. Rotskott bildas rikligt. Blomningen börjar tidigt i juni och räcker ca tre veckor. De enkla blommorna är klarröda med ljusare mitt, ca 5cm i diameter. Det bildas rikligt med små avlånga dekorativa orangefärgade nypon. Zon I-VI