Blanda gruppen.
Kanadensisk roskorsning som hittats i Toukoniitty parken i Helsingfors. Kraftigt växande 1,8 m hög buske med sparsamt taggar. Rikligt rotskott. Blommor dubbla blekrosa med vita strimmor. Orangeröd höstfärg och små röda nypon. Zon I-V
2015 ’Merveille’
Gallica gruppen
Pirjo Rautio, 2005, Korsning av ’Nuits de Young’ och en gallica.
’Merveille’ blir 1,5 m hög, blommar rikligt. Bildar rotskott. Blomning från början av juli 3-4 veckor.
Flerdubbel blomma, i början sammetslik purpurfärg senare mörkt violett, mitten ljusare. Guldgula ståndare förstärker den mörka färgen på kronbladen. Angenäm doft.
Runda lurviga nypon. Zon I-111
2014 ’Tove Jansson’
Spinosissima gruppen. ’Poppius’ x ’Red Nelly’, Peter Joy 1990
”Tove” växer till en 1,5 m hög, upprätt buske. Stammarna rödbruna-grå, Rikligt små taggar. Rikligt rotskott. Blomning från mitten av juni ett par veckor. Blommorna 5-6cm cm i diameter, enkla, mörka klarröda med sammetslika kronblad 7-9 st. Gula ståndare. Mild doft. Rikligt runda rödsvarta nypon. Rödbrun höstfärg. Zon I-V
2013 ’Tarja Halonen’
Rosen hittades i Helsingfors tidigare stadsträdgårdsmästare Bengt Schalins trädgård.
Därav också det tidigare namnet ’Schalin 10’. Vid det Internationella rosåret 2002 gav Rosensällskapet rosen namnet Tarja Halonen då presidenten var beskyddare för året. Presidenten döpte själv rosen i Marketta parken i Esbo.
Rosen antogs vara en kanadensisk korsning som Bengt Schalin kanske hade förädlat. Det är dock fråga om Rosa nutkana ’Plena’.
’Tarja Halonen’ bildar en upprätt växande 2-3 m hög buske med grova stammar som har rikligt med bredbasiga taggar. Rotskott bildas rätt rikligt.
Blomningen börjar i månadsskiftet juni-juli och räcker 2-3 veckor. Blommorna är 6-7cm i diameter, dubbla, rosa med en lila ton, en mörkare mitt och något strimmiga kronblad. Synliga gula ståndare. Plattrunda orangefärade nypon bildas rikligt. Zon I-III (IV)
2012 ’Ruskela’
Spinosissima gruppen.
Fyndros från Vichtis. Har senare hittats i Kauttua, Vaalimaa och nära Viborg. Enligt Aila Korhonen kan ’Ruskela’ ursprungligen vara rosen ’Lady Hamilton’. Ruskela växer till en ca 2 m hög upprätt buske. Rotskott bildas rikligt. Blomman som är ca 5cm i diameter är löst fylld. I mitten rosafärgad och blekare mot kanterna. Färgen bleknar när blomman åldras. Mild doft. Rödbruna runda släta nypon rätt rikligt. Zon I-VI
2011 ’Ristnummi’
Sannolik korsning av rugosa och spinosissima. Fyndros från järnvägsvallen vid Ristinummi station i Järvenpää i början av 1990-talet.
’Ristinummi’ växer till en kraftig åtminstone 2,5 m hög buske. Rotskott bildas rikligt. Blomningen från mitten av juni är ståtlig. De enkla blommorna är stora väl 12cm i diameter.
Blommorna är i början tydligt blekrosa men bleknar till nästan vitt. Mitten på blomman skiftar i gult. Doften är rätt stark. Tack vare rugosa arvet kan rosen återblomma i måttlig mängd. Platta vinröda stora nypon bildas rätt rikligt. Bladverket har en fin tegelröd-vinröd höstfärg. Zon I-V
2010 ’Poppius’
Möjligen en korsning av en pimpinellasort × bergsrosen(R. pendulina).
Poppius kommer från den svenska jordbruksakademins försöksanstalt, vars ledare var Carl Stenberg (1785-1872). Stenberg namngav rosen efter sin förman Gabriel Poppius.
’Poppius’ bildar en tät två meter hög buske som breder ut sig med rikliga rotskott. De nedre delarna av stammarna har rikligt med taggar medan grenarna i kronan har sparsamt med taggar. Yngre stammar rödbruna, äldre grå. Blommorna är flerdubbla något skålformade, rosa till färgen och 7-8cm i diameter. Doften är svag. Nyponen päronformade, mörkt rödbruna. Mörkröd höstfärg på bladverket. Zon I-VI
2009 ’Herttoniemi’, ’Herttonäs Helena’
Blanda-gruppen
Den här korsningen av kanadensisk ros hittades i början av 1970-talet nära Hertonäs gård i Helsingfors. Rosen har efter upphittaren även kallats ’Hertonäs Helena’. ’Herttoniemi’ växer till en 1,5-2m hög buske.
Rotskott bildas rikligt. Blommorna är 6-7cm i diameter flerdubbla, blekt rosa och doftande. På hösten får busken en lysande orangeröd höstfärg och runda röda små nypon. Zon I-V
2008 ’Iitin Tiltu’
En korsning av en Gallica(Valamo?) och en rugosa.
‘Iitin Tiltu’ hittades före andra världskriget i Iitis kyrkby. Den har fått namn efter Hiski Salomaas sång. ’Iitin Tiltu’ växer till en ståtlig över 2m hög och bred buske.
Rotskott bildas i någon mån. Liksom Valamorosen har foderbladen en hel kant framåt. Den rikliga och långdragna blomningen kan börja redan i juni. Blommorna är enkla, stora 10-12cm i diameter, klarröda med rätt stark doft. Tack vare arvet från Rugosa kan ’Iitin Tiltu’ återblomma på hösten. Päronformade nypon bildas i någon mån. Zon I-V
2007 ’Papula’
Spinosissima gruppen.
Rosen har fått sitt namn efter Papula gård nära Viborg dit den hämtats från norra Tyskland på 1860-talet.
’Papula’ bildar en 1,5 m hög tät buske med rikligt småtaggar på rödbruna stammar. Det bildas rikligt rotskott. Den rikliga blomningen börjar i slutet av juni. Blomman med diameter 5-6cm är löst fylld, blekt rosa och bleknar till nästan vit. Doften är stark. Det bildas rikligt mörkt rödbruna runda, kala nypon. Zon I-VI