Distansbesök i trädgårdar

Text: Maila Klemettinen

Översättning Märtha Vesterback

Jag lyssnade senaste sommar på en ljudbok, ”Tjechovs brev från åren 1899 – 1904”. Brevet till Olga Knipper 14 september 1900 fick mig att stanna upp: ”Av de sjuttio rosor som jag planterade förra hösten är det endast tre som inte har börjat växa”. Inspirerad av det här började jag söka på nätet för att ta reda på mer om rosor som Tjechov planterat och om hur hans trädgård ser ut nu. Förgäves. Och sen, i Rosenbladet 4/2020, fanns en artikel, översatt från Svenska Rosenbladet; ”Anton Tjechov (1860 – 1904) och hans rosor”, som berättade om rosorna i hans trädgård på Krim!

Vi skall ju minska på vårt resande nu på grund av coronapandemin, men vi kan ändå bekanta oss med olika trädgårdar med hjälp av böcker och filmer. Många kända bildkonstnärer och författare har haft ett nära, rentav passionerat förhållande till trädgård och växter. Deras trädgårdar och överhuvudtaget olika slags trädgårdar har alltid fascinerat mig. Jag har också en hel del böcker som presenterar trädgårdar som ägts av konstnärer på olika områden. Jag har ingalunda läst alla från pärm till pärm! En del har jag bara bläddrat i och en del väntar ännu på att jag skall fördjupa mig i dem med stor iver. Några böcker återvänder jag till om och om igen när jag är på jakt efter idéer eller bara vill vandra omkring i en underbar trädgård.

Här kommer nu några tips på böcker och filmer för distansbesök.

Claude Monets trädgård i Giverny nära Paris torde vara en av världens mest berömda trädgårdar. I trädgården fanns ständigt motiv att måla, och den var en outtömlig inspirationskälla för honom. Monet (1840 – 1926) planerade rabatterna och valde med stor noggrannhet växterna till sin trädgård. I det praktiska arbetet hade han förstås flera trädgårdsmästare till sin hjälp.

Monet´s Water Lilies (Vivian Russel & Frances Lincoln, Limited 1998, 2011)

Monets trädgård. De fyra årstiderna i Giverny (Vivian Russel, torde vara slutsåld på svenska. WSOY på finska 2004)

Monet´s Passion, Ideas, Inspiration & Insights from the Painter´s Gardens (Elisabeth Murray, Pomegranate Europe Ltd., 2010)

Linnéa i målarens trädgård (Christina Björk, Rabén&Sjögren, 2015). En helt bedårande barnbok.

Barnboksillustratören Tasha Tudors (1915 – 2008) trädgård finns i New England, USA. Boken Tasha Tudor´s Garden (Tovah Martin, Houghton Mifflin Company 1994) får en att drömma sig tillbaka till en förgången och avstressad, sagolik värld. Slutsåld på svenska, Tasha Tudors trädgård.

Karin och Carl Larssons hem, familj och trädgård i Sundborn, Dalarna i Sverige har stått modell för otaliga Carl Larsson-målningar. Boken I min trädgård vill jag vara Karin. En praktisk trädgårdsberättelse från Sundborn (Elisabeth Svalin Gunnarsson, Bonnier Fakta 2017) presenterar detaljerat skötsel av både växter och trädgård, val av växter samt trädgårdskonstruktioner med Karin Larssons ögon.

Derek Jarmans trädgård (Thames & Hudson, 1995, på svenska 1996) handlar om filmregissör Derek Jarmans (1942 – 1994) trädgård i Dungeness i Kent i södra England. Hans trädgård är uppbyggd på en grusslätt, helt platt, utan träd. Glest utplacerade växter och drivved bildar tillsammans med upphittade föremål en enastående och effektfull skulpturträdgård.

Den populära och omhuldade barnboksförfattaren och konstnären Beatrix Potter (1866 – 1943) köpte i början av 1900-talet Hill Top Farm som ligger i Lake District i England. Hon flyttade dit från London och började restaurera gården och byggnaderna och byggde också upp en trädgård som i hennes författararbete var en ständig källa till inspiration. Hennes böcker blev världssuccéer och senare köpte hon flera andra gårdar för inkomsterna från sina böcker, tillsammans ungefär 1600 hektar. Hon testamenterade allt via National Trust som naturskyddsområden till alla medborgare. Boken Beatrix Potter´s Gardening Life (Martha McDowell, Timber Press 2014) berättar i huvudsak om trädgården, växterna och platserna på Top Hill Farm, hennes inspirationskällor.

Systrarna Stephen från England, mera kända som Virginia Woolf (1882 – 1941), författare, kritiker och feminist samt Vanessa Bell (1879 – 1961), konstnär och designer, var båda centrala medlemmar i Bloomsbury-gruppen. Gruppen verkade i början av 1900-talet och i den ingick författare, konstnärer, filosofer och intellektuella. En av gruppens viktigaste uppgifter var att stöda unga konstnärer. Arbetena som gruppens konstnärer åstadkom beskrevs som Bloomsbury Style. Typiskt för stilen var att ”allt” dekorerades: väggar, golv, dörrar, möbler, till och med lampor. Stilen blev populär från och med 1916.

Virginia Woolfs trädgård. Historien om trädgården vid Monk´s House (Caroline Zoob, Jacqui Small LLP 2013 – på svenska Westander förlag, 2020) presenterar författaren Virgina Woolfs och redaktören Leonard Woolfs (1880 – 1969) hem, Monk´s House, och dess trädgård i Sussex, England.

Charleston, hem och trädgård i Bloomsburygruppens anda (Quentin Bell & Virginia Nicholson, Frances Lincoln Limited 1997, 2004 – på svenska Westander förlag, 2020) presenterar å sin sida Vanessa Bells och Clive Bells hem i Sussex i Bloomsbury-anda.

Författarens trädgård. Brittiska författares inspirerande trädgårdar (Jackie Bennett, Frances Lincoln Limited, 2014 – på svenska Westander förlag, 2020) presenterar kort bland andra följande engelska författares boendemiljöer och trädgårdar: Jane Austen, Rupert Brooke, Agatha Christie, Roald Dahl, Charles Dickens, George Bernard Shaw, Walter Scott, Rudyard Kipling.

One Writer´s Garden. Eudora Welty´s Home Place (Susan Haltom and Jane RoyBrown, University Press of Missisippi Jackson, 2011) är en berättelse om hur den amerikanska författaren och fotografen Eudora Weltys (1909 – 2001) hemträdgård i Jackson, Missisippi, växte fram.

Drömmarnas lustgård. Fredrika Runebergs blomstrande oas och nyttoträdgård (Borgå museiförenings publikationer, nummer 10, 2015) är en sympatisk bok om Fredrika Runebergs, hustru till författaren och nationalskalden Johan Ludvig Runeberg, trädgård och krukväxter.

Suviranta. Eero ja Saimi Järnefeltin ateljeekoti (red. Liisa Steffa, Maahenki 2017). En beskrivning av ett ateljéhem, dess historia, trädgård och trädgårdens växter.

I min bokhylla finns bland annat den evigt härliga Tuoksujen Puutarha av Eeva Ruoff omgiven av ros-, pion- och perennaböcker, trädgårdsguider och böcker som beskriver inhemska trädgårdar. Men också följande böcker som ser på trädgårdsplanering från olika synvinklar.

Shakerträdgården. Skönhet och funktion (Stephanie Donaldson, David and Charles, 2000 – slutsåld på svenska). De troende Shaker-samfunden i Nordamerika från 1760-talet hade en livsstil som betonade grupptillhörighet, enkelhet, jämlikhet – också mellan könen – och pacifism. Män och kvinnor bodde sida vid sida, men äktenskap var inte tillåtet. Sådana fungerande och vackra självhushållande samfund fanns främst i Massachusetts, Connecticut, New Hampshire och i Maine. På 1920-talet fanns endast tolv kvar och 2019 endast en grupp. Deras byggnader och inredning samt nyttoföremålens utformning var enkla och vackra, man talar om Shaker-stilen. Odling och trädgårdsskötsel i de här byarna följde samma principer, och allt, likaså boskapsskötseln, var i synnerligen hög grad naturenligt. Shakers odlade också örter för medicinska ändamål och samlade frön till försäljning.

Wij Trädgårdar. En vision i Ockelbo (Lars Krantz, Norstedts Stockholm 2010), som presenterar det trädgårdskomplex som Lars Krantz (1954 – ) skapat i Ockelbo. Både nytto- och blomsterträdgårdarna odlas biologiskt. Lokalgruppen i Helsingfors besökte Wij Trädgårdar sommaren 2017. Många känner säkert också till Rosendals trädgård som Lars Krantz planerat. Den hör alltid till mina resmål i Stockholm, alla årstider.

Planting. A New Perspective (Piet Oudolf & Noel Kingsbury. timber Press inc., 2013) är en ståtlig och inspirerande bok om trädgårdar där olika perenner, gräs och blommor tillsammans bildar en harmonisk helhet. Boken handlar om Piet Oudolfs, hemmahörande i Nederländerna, (1944 – ) planeringsprinciper, hans val av växter och förstås förverkligade trädgårdar. En av de mest kända av hans trädgårdar är ”High Line” i New York, 2009. I Enköping finns ”Drömparken” från 1996 och i Stockholm ”Skärholmen” från 2011, och vi i lokalgruppen i Helsingfors besökte båda på vår resa sommaren 2017.

The Gardens of Gertrude Jekyll (Richard Bisgrove, Frances Lincoln Limited, 1992). Gertrud Jekyll var trädgårdsarkitekt från England som lyfte fram den naturenliga trädgården i rampljuset. Hon studerade först målarkonst, men på grund av en allt svagare syn började hon intressera sig för trädgårdskonst. Flera av de trädgårdar hon planerade har tyvärr gått förlorade, men några har restaurerats. I boken presenteras trädgårdar hon planerat, bland andra rosträdgårdarna Little Aston nära Birmingham och Sandbourne i Worcestershire.

Kysykää Essiltä. Elisabeth Kochin puutarhat (Maahenki OY, 2015). Elisabeth Koch (1891 – 1982) verkade bland annat som trädgårdskonsulent i Helsingfors och planerade hundratals egnahemsträdgårdar, tiotals höghusträdgårdar, sju koloniträdgårdar och publicerade dessutom artiklar och böcker om trädgårdsplanering. Boken berättar om Essis livsfaser och beskriver trädgårdsplanering och växtval på ett mångsidigt sätt.

I TV finns det många trädgårdsprogram att välja mellan. Jag följer dem slumpmässigt. Alldeles nyligen upptäckte jag Youtube, jag borde ha hittat dit redan i höstas. Med olika sökord, trädgårdar eller namn, får man otaliga träffar. Monet´s garden, Sissinghurst, Japanese Garden, Moorish Garden, Medieval Garden

Highgrove, Alan meets Prince Charles, 58 min.

Rose gardens: Le Jardin Secret 2020, 25 min / Growing Good Roses, 55 min.

Garden(s): English Cottage and Country Gardens 44 min / Great Gardens of England, 60 min / Grat British Garden Revial, series / The Gourmet Garden, 59 min / Small Town Gardens, 29 min / The Artistic Garden, 59 min / The Gardeners´s Year, Early Spring, Late Spring series (Alan Titchmarsh)

National Trust administrerar och upprätthåller många herrgårdar i Storbritannien, både parker och trädgårdar. Det lösenordet ger också många intressanta träffar.

Ja, och filmerna Rosemary and Thyme! Serien visades för några år sedan i TV. Själv köpte jag hela DVD-paketet, eftersom jag var sängliggande som konvalescent en tid. De i själva verket schematiska mordgåtorna utan överraskningar sker alltid i olika trädgårdar i England och vid Medelhavskusten. Noggrant valda inspelningsplatser: trädgårdar, boendemiljöer, inredning i pubar och hus med blommiga tapeter, blombuketter och till och med blommiga lakan orkar man bli glad åt om och om igen! Verkligt trygga filmer för en trädgårdsälskare!

November-December 2020

Media berättar att vi har den varmaste, eller åtminstone en av de varmaste höstarna som någonsin uppmätts. Klimatförändringen gör sig påmind. I trädgården har vi sett det med besvärliga vintrar utan ordentligt snötäcke. Nu syns det tydligt också under hösten. Den första frosten hos oss kom först i slutet av oktober då ännu en mängd rosor blommade. En del tog illa vid sig och slutade, eftersom det var flera nätters rätt hård kyla. Men många rosor fortsatte blomma en god bit in i november när de låga temperaturerna och höga fuktigheten till sist blev för mycket för dem. 

Med milt väder var också frågan när det är bäst att göra höstarbetet för att skydda de rosor som behöver vinterskydd. I vår trädgård hade jag ett större renoveringsarbete som fördröjde det ”normala” höstsysslorna. En rosbänk finns mellan två björkar. När jag anlade den lade jag rotmatta under hela bänken. Trots det har björkrötterna småningom infiltrerat allt tätare och rosorna blommat allt sämre. I oktober grävde jag upp hela bänken. Lade ny rotmatta på botten och planterade sedan rosorna med ett ordentligt skikt dynga under mullskiktet. Runt varje ros en extra rundel rotmatta för att minska mängden rotskott. Bland annat ‘Nuits de Young’ och ‘Cramoisi Picote’ skickar synnerligen rikligt med rotskott in bland andra rosor. De extra rotskotten fick till stor del komma i krukor. Kanske de gör någon glad nästa sommar. Gallica-, moss- och centifoliarosor på egen rot finns ju inte i alla plantskolor.

fullsizeoutput_10b27
Minnesota Tip Method

Nåväl, när bänkrenoveringen väl var klar blev det tid för vinterskydd. 

Jag måste gräva innan marken frös till för hårt. Ca 70 av de mest känsliga rosorna fick skydd med Minnesota Tip Method (MTM). Mest Austin-, rabatt-  och moderna buskrosor. De fick böja sig ner i ett ca 20−30cm djupt ”dike” från roten när de väl ”paketerats” med ett identifierings snöre. Täckta med jord och en del löv ovanpå skall de väl klara sig utan köld skador till nästa sommar. Alla känsliga rosor kan jag inte skydda med MTM. Det finns inte tillräckligt utrymme att gräva. 

Istället får jag skydda dem ovan jord. Rothalskupning med sand ca 20−25 cm upp runt stammarna dämpar temperatursvängningarna och minskar köldskadorna. Det blev många skottkärror innan alla ”behövande” fått det de skulle ha. Det var både Austin-rosor, kanadensiska, moderna buskrosor och rabattrosor. 

Sedan skulle många rosor böjas ner. Ödmjukhet inför kung Vinter är en god egenskap hos rosor. Många engångsblommande behöver skydd: gallica, alba, bourbon, mossrosor… En nedböjning med ett täcke av ris och kanske löv, som skyddar mot den brännande vårsolen när snötäcket inte räcker till, borgar för en säkrare blomning nästa sommar. Med buskstöd snett nedstuckna i marken garanteras rosbuskarnas ”ödmjukhet” tills jag får på ristäcket. Så nu har jag burit ut ris över de ödmjuka och löv skall följa. 

Tack och lov finns det ju en mängd rosor som inte behöver någonting av allt detta. Rosor som jag bara kan gå förbi på hösten och vänta på att de nästa vår vaknar till liv och bjuder på en riklig blomning. Spinosissima, rugosahybrider, vildrosor, fyndrosor såsom ‘Valamo’, ‘Poppius’, ‘Abelzieds’, ‘Agra’, stenros, nutkaros… 

Rothalskupning och nedböjning

Nu väntar jag. Temperaturerna har hållit sig runt några minusgrader. Det kunde gärna få fortsätta, och komma snö, men nu lovas det milda vindar från sydväst och plusgrader en tid framöver. Dilemmat med klimatförändringen i rosenträdgården syns så tydligt på hösten. Hur mycket skall jag täcka, och när? Inte för tidigt innan det fryser. Inte för sent så att rosorna hinner ta skada. Det är bara att hoppas att jag träffade någorlunda rätt i år. 

Michael Luther

Juli 2020

Juli är rosälskarens höjdpunkt på året. Nu blommar det som bäst. Nu visar det sig om allt har blivit gjort som det borde. Blev planteringen lyckad? Har rosorna överlevt vintern? Har de kraft att blomma? Är de friska? Nu är också tiden när fokus ligger på att njuta av blomsterpraktiken och inte på att gräva, plantera, gödsla , vattna, beskära. Nu skall man ta sig tid att i lugn och ro bara sitta och njuta av syn- och doftintryck. Morgonens viktigaste uppgift efter morgonkaffet är dagens runda i trädgården? Vem har slagit ut idag och visar blygt sin första blomma? Vem har kommit så långt att busken är i fullt flor och täckt av blommor? Och det doftar. Visst har de tidiga rosorna, midsommarrosen och dess syskon redan slutat blomma och fokuserar på nyponproduktion. Men det finns så många andra, Rugosahybrider, modärna buskrosor, Austin-rosor, de kanadensiska, rabattrosor. Alla tävlar de om vår gunst. Varje rosamatör har sina favoriter. Att utnämna bara en till favorit skulle ju vara att förolämpa alla de andra som gör sitt bästa med färg, form och doft.
Ändå kan man inte bara njuta. Visst behöver rosorna också lite omsorg i juli. Hur ser det ut vid ’Astrid Lidgren’? Är det ett vildskott som kommer upp med fart. Bort med det, ända nerifrån ursprunget på djupet. Och är det kvickrot som frodas inne bland ’Ritausma’s taggar? Då behövs både stadiga handskar och och stryktålig jacka innan jag tar itu med ogräset med en grepe. Stackars ’Minette’. Har regnet igen förstört knopparna. Det finns lite smolk i bägaren. Igen många bruna knoppar och bara ett fåtal doftande blommor. Bäst att vända sig till Austin-rosorna. ’Wild Edric’ prunkar igen med en överdådig mängd stora klarröda lysande blommor. Och i krukan glöder ’Summer Song. Jag kan bara vara tacksam för alla rasförädlar som skapat så mycket vackert att njuta av. Juli är en underbar tid i trädgården. Den nordiska sommaren är kort, men intensiv. Det gäller att ta vara på allting så man igen orkar när höstmörkret och vinterkylan härskar.

'Dame Judy Dench'
DSC_7755
'Astrid Lindgren'
'Ritausma'